När domstolen prövar frågor om vårdnad, boende och umgänge är barnets bästa alltid avgörande. Om det finns uppgifter om våld eller hot mot barnet eller den andra föräldern får det mycket stor betydelse i bedömningen.
Våld och hot – en riskfaktor
Domstolen är skyldig att beakta risken för att barnet far illa. Våld i hemmet eller hotfulla situationer betraktas som allvarliga riskfaktorer. Det kan röra sig om:
-
Fysiskt våld mot barnet eller den andre föräldern.
-
Psykiskt våld, som hot, kontroll eller kränkningar.
-
Våld i nära relationer som barnet har bevittnat.
Påverkan på vårdnaden
-
Gemensam vårdnad anses sällan vara möjlig om det förekommit våld, eftersom det kräver samarbete och förtroende mellan föräldrarna.
-
Ensam vårdnad kan bli aktuell för att skydda barnet och säkerställa trygghet.
Påverkan på umgänge
-
Umgänget kan begränsas eller helt uteslutas om barnet riskerar att fara illa.
-
Domstolen kan besluta om övervakat umgänge där barnet träffar föräldern i närvaro av en tredje part.
-
I vissa fall kan umgänge ske genom telefon- eller videosamtal, men inte fysiskt.
Bevisningens betydelse
För att domstolen ska beakta våld eller hot krävs ofta någon form av bevisning, till exempel:
-
Polisrapporter eller domar.
-
Journalanteckningar från sjukvården.
-
Uppgifter från socialtjänsten.
-
Vittnesmål från personer som känner till situationen.
Barnets bästa i fokus
Även om en förälder förnekar våld eller hot kan domstolen ändå bedöma att risk föreligger. Barnets trygghet väger alltid tyngst. Därför kan domstolen välja en lösning som minimerar risken, även om det begränsar en förälders kontakt med barnet.
Sammanfattning
Våld eller hot har mycket stor betydelse i en vårdnadstvist. Det kan leda till att den våldsutsatta föräldern får ensam vårdnad och att umgänget med den andra föräldern begränsas eller sker under övervakning. Domstolens mål är alltid att skydda barnet och säkerställa en trygg uppväxtmiljö.
