Domstolen tar risken för att ett barn förs bort till ett annat land på mycket stort allvar. En sådan risk kan få direkt betydelse för beslut om vårdnad, boende och umgänge. Bedömningen handlar om att skydda barnet – inte om att straffa föräldern.
När rätten bedömer risken tittar den på flera faktorer, bland annat:
-
om den ena föräldern har stark anknytning till ett annat land, till exempel medborgarskap eller släkt där,
-
om det finns uttalade hot eller planer på att flytta med barnet utan samtycke,
-
om föräldern tidigare brustit i samarbetet kring barnets boende eller resor,
-
och om landet i fråga inte omfattas av Haagkonventionen, vilket försvårar möjligheten att få barnet återfört.
Domstolen kan besluta om ensam vårdnad eller begränsat umgänge om risken bedöms som konkret och allvarlig. I vissa fall kan pass spärras via Polismyndigheten, eller resor kräva samtycke från båda vårdnadshavarna.
Om bortföranderisken är mindre men ändå reell, kan domstolen besluta om striktare villkor för umgänge – till exempel att resor utomlands bara får ske efter överenskommelse.
Sammanfattning:
Domstolen bedömer risken för bortförande utifrån anknytning, beteende och tidigare handlingar. Om risken är konkret kan rätten begränsa vårdnaden eller besluta om skyddsåtgärder för att trygga barnets säkerhet.
