I vissa vårdnadstvister händer det att en förälder medvetet eller omedvetet försöker påverka barnet negativt mot den andre föräldern. Detta brukar internationellt kallas ”parental alienation” eller föräldraalienation. Fenomenet är omdiskuterat men kan få stor betydelse i en vårdnadstvist, eftersom det påverkar barnets relation och trygghet.
Vad innebär föräldraalienation?
Föräldraalienation kan yttra sig på olika sätt, till exempel:
-
Att en förälder talar illa om den andre inför barnet.
-
Att barnet uppmuntras att ta avstånd eller vägra umgänge.
-
Att en förälder hindrar kontakt genom att inte följa avtal eller dom.
-
Att barnet utsätts för press att välja sida.
Domstolens syn
Svenska domstolar utgår alltid från barnets bästa. Om det framkommer att en förälder systematiskt påverkar barnet negativt mot den andre kan det ses som:
-
Bristande samarbetsförmåga – vilket talar emot gemensam vårdnad.
-
Omsorgsbrist – eftersom barnet riskerar att hamna i lojalitetskonflikt och psykisk ohälsa.
-
Risk för isolering – barnet kan förlora en viktig relation till den andra föräldern.
Möjliga konsekvenser i vårdnadstvisten
-
Domstolen kan besluta om ensam vårdnad för den förälder som inte alienerar.
-
Umgänget kan regleras mer strikt för att säkerställa barnets kontakt med båda föräldrarna.
-
Socialtjänsten kan involveras för att utreda situationen närmare.
Bevisning är avgörande
För att domstolen ska agera krävs ofta bevisning, exempelvis:
-
Dokumentation av meddelanden, mejl eller sms.
-
Vittnesmål från personer i barnets närhet.
-
Uppgifter från socialtjänst, skola eller psykolog.
Barnets vilja – en komplex fråga
Barnets egen vilja väger tungt i vårdnadsmål, men om det finns misstanke om att viljan påverkats av en förälder gör domstolen en särskilt noggrann prövning. Barnet ska inte behöva välja sida utan få behålla en trygg relation till båda.
Sammanfattning
Om en förälder försöker påverka barnet negativt mot den andre – så kallad föräldraalienation – kan det få stor betydelse i en vårdnadstvist. Domstolen kan då bedöma att föräldern brister i omsorg och samarbetsförmåga, vilket kan leda till ensam vårdnad för den andre. Barnets bästa, inklusive rätten till nära kontakt med båda föräldrarna, är alltid avgörande.
